GM Stellan Brynell kommenterar rond 3.

Tredje ronden var något fredligare än de två första, i alla fall vad det gäller resultaten. Trots att det kämpades hårt slutade nämligen fyra av de fem partierna remi.

Dagens enda vinst stod Evgenij Agrest för i mötet med Axel Smith. Agrest fick tidigt en liten positionell fördel (Smiths 11. - c5 var nog i ambitiösaste laget). Med en svag damflygel försökte Smith skapa motspel längs g-linjen men det blev aldrig riktigt farligt. I tidsnöden blev det i stället Agrest som kunde bryta igenom längs f-linjen och avgöra partiet. En övertygande positionell uppvisning av Agrest som verkligen behövde denna vinst efter de två inledande förlusterna.

Som förväntat försvarade sig Vasilios Kotronias med sicilianskt mot Daniel Stellwagens 1.e4. Holländaren hade förberett en variant som gav ett lite bekvämare slutspel, men Kotronias hade inga större problem att hålla jämvikten. Strax efter första tidskontrollen enades man om remi.

Tiger Hillarp Persson valde det lite udda 5. - a6 i stället för det vanliga 5. - Sbd7 som leder in i det skarpa Meraner-systemet mot Lars Bo Hansen. Efter ett tiotal drag hade en typisk isolaniställning uppstått där svarts aktiva pjäser kompenserar den svaga d-bonden. Ytterligare några drag senare enades man om remi.

Kjetil Lie tycktes ha en lovande ställning mot Lajos Portisch. Norrmannen valde den skarpaste uppställningen i avbytesvarianten i damgambit (Sge2 och f2-f3 - populariserat av Kasparov) och när han spelade 19. Df4 verkade svart ha problem att undvika materialförlust. Portisch visade dock med några exakta drag att han hade allt under kontroll och efter ytterligare några avbyten var det uppenbart att partiet var på väg mot remi.

Ralf Åkesson manövrerade fint mot Jan Timman i ett engelskt parti. Efter massavbyten fick han upp ett lovande slutspel med en bra springare mot en dålig löpare. Timman försvarade sig dock uppfinningsrikt med att offra b-bonden och sedan skaffa sig motspel mot f2 genom att rycka fram med sin egen f-bonde till f3. Efter partiet menade Timman att Åkesson borde ha spelat det positionella bondeoffret 25. b5! i stället för att slå tillbaka på d3. På så sätt hade b6-bonden fixerats och om den skulle falla så hade vit haft en mördande stark fribonde på b5. Timman i sin tur missade sedan flera bra chanser att skaffa sig vinstspel (32. - Txf2+ 33.Kg1 Kg8! eller 40. - Lb4+ 41.Kd1 Td2+ 42.Kc1 Txd3). I stället blev han tvungen att ta ut remi genom dragupprepning efter tidsnöden.